SPIK

Varje gång marknadsekonomin hamnar i kris blir den brittiske ekonomen John Maynard Keynes aktuell på nytt. Under 1980- och 90-talen var han inte i ropet men efter den senaste finanskrisen har intresset ökat. Lord Robert Skidelsky berättar hur Keynes tänkande formades av Eton, Cambridge, diskussionsklubben Apostlarna och fritänkeriet i Bloomsburygruppen. På 30-talet lanserade Keynes sin teori om hur ett samhälle kan lyfta sig ur en ekonomisk kris. Han menade att det var statens uppgift att investera och stimulera konsumtionen och att man på så vis kunde undvika en förödande arbetslöshet. Marika Lindgren Åsbrink, ekonomisk rådgivare till den socialdemokratiska partiledningen, menar att Keynes recept är aktuellt än idag. Samtidigt har budgetnormen och avsaknaden av en statlig investeringsbudget gjort det svårare att bekämpa arbetslösheten med keynesiansk politik.

UR.se

 

 

Milton Friedman blev på 1970-talet känd som de fria marknadskrafternas apostel. Sitt vetenskapliga genombrott fick han dock redan på 1950-talet med sin kritik av John Maynard Keynes idéer om att det var statens uppgift att gripa in när ekonomin gick in i en konjunkturnedgång. Friedman, som var en företrädare för monetarismen, menade att det enda staten kunde göra var att föra en korrekt penningpolitik, men den skulle skötas av experter och inte politiker. Ekonomiprofessor Lars Jonung menar att Friedman hade rätt. I sin tid. Precis som Keynes hade rätt i sin. Friedman avled år 2006. Hade han levt idag hade han förmodligen protesterat mot att staterna håller bankerna under armarna, tror den liberale idéhistorikern Johan Norberg.

UR.se